Idag var jag upp på arbetsförmedlingen ( ni som känner mig vet min skräck), men döm om min förvåning om det gick bra eller??? Han va hur trevlig som helst, hade inte räknat med det så man blev nog lite spak. Han sa att oroa dig inte Anna jag ska inte skicka dig till Kiruna, vi ska matcha ut jobb som passar dig. Alltså va detta sant eller???
Jag ska berätta nåt sjukt, inatt drömde jag en mardröm pga att jag va så nervös inför idag..Jag minns inte själva drömmen annat än att det va otäckt. I drömmen skulle jag kväva mitt skrik med att bita mig i armen. Vaknade till och tyckte att de gjorde då ont, men somna snabbt om..imorse när jag kom upp hade jag ett stort bitmärke på min underarm, jag hade inte drömt att jag bitit mig utan jag hade verkligen gjort det..jag har aldrig vart med om det tidigare nån av er som råkat ut för det??
Nåja det e väl alla hjärnspöken som gör sig påmind, men det sjuka e att jag va inte ett dugg nervös av att sitta där å prata det flöt på riktigt bra så varför ska man oroas så långt före å förpesta för både man, barn och även katterna...nåt jag får arbeta kognitivt med. Får ta fram det jag lärde mig under det året jag gick på strömsborg tills jag vågar ringa dit igen å boka tid.
Nu e det Falun som gäller på fredag så, å det e inte lika nervöst. Jag va där på balansundersökning i januari och den undersökningen tog nästan 3 tim å det gick bra.
Som jag sagt tidigare så har jag fått konstaterat tinnitus och maniérssjukdom, så det kommer bli hörapparat e nöjd med det..maniérs hade jag gärna klarat mig undan då den får kristallerna i örat att rubbas å man blir yr (karusellyrsel) och kräks å ett anfall kan bara pang slå till å sitta i från 5 min till flera timmar..ska testa några special flingor som driver ut vätska från innerörat å se om det hjälper..fast peppar peppar har jag inte haft ett anfall på snart 8 mån..återkommer om falun senare..
Påtal om svek så såg jag nån på arbetsförmedlingen idag som städar där som jag tyvärr inte ger 5 öre för då hon sårat min vän. Det värsta va att *apan* hälsa på mig som om inget hänt..e folk galna eller..jag vände mig bort och gav henne en blick som tala om att mig kommer du inte nära..tänker på min vän du vet vem du e, som har det så svårt med mycket å ska behöva ta skit från sina såkallade svärföräldrar, nej dax för en spark i rövven på många har lust att skriva en *harkel* fin ramsa här men anser att det inte passar sig för nån att läsa de ord jag skulle vilja skriva om dessa människor, att dom inte kan vakna upp å inse att det e barn med i bilden också, jag menar vad har tjejerna gjort för att förtjäna det här INGET, nej väx upp å inse att för att få respekt så måste man förtjäna den, det e inget man bara kan kräva..All respekt till min vän för din strävan kramis...
Nu mina vänner ska jag bara njuta av kvällen att jag faktiskt har klarat ett möte Jippi JIIIIIIIPPPIIIII
Carpe Diem
onsdagen den 18:e februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gud vad bra att allt gick så bra för dig. Nej varför är folk tokiga? Många tror att dom är så oskyldiga!!!!!!!!
SvaraRaderaDet typiska är att man grubblar, oroar sig helt i onöda. Det måste vi sluta med!
Stora kramar och njut av att det var din vinnar dag! Jeanette
GRATTIS!! Ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Anna :-) Ha den positiva upplevelsen/mötet i tankarna tills nästa gång. Kram
SvaraRadera